I helgen var jag ju och tränade med min ponny nere i Bjuv, skåne. Vi körde in på massa småvägar mitt bland kilometerlånga åkrar (skåne är en enda åker)
Ialla fall, när vi sitter där i bilen, så åker vi förbi en hage där mitt öga tror att små får går i en lerig hage. Men ju närmre vi kommer, desto mer liknar det... Grisar?

Just precis, i den hagen gick det hundratusentals grisar på lösdrift! :D
Lyckligare moment i mitt liv får man faktiskt leta efter! Det är nämligen så att grisuppfödare har en tendens till att låta sina grisar stå inne i sina boxar i hela deras liv, en del grisar får se sitt livs första solljus den dagen de går på slakttransporten.
Grisar är gjorda för att böka i jorden, och går de och bökar i jorden blir det även lättare att sätta potatis där sedan. Tummen upp för allting :D Dessa grisar är alltså med andra ord riktigt glada grisar!

Och eftersom jag är vegetarian och inte smartass så vet jag inte hur vi ska göra för att minska djurtransporterna/minska konstgjord grisuppfödning.
Plus att vi åkte fortfortfort, därför blev bilderna aningens suddiga, men man kan faktiskt ana grisarna om man kisar med ögat riktigt noga.