Jag kunde inte se mig i min "nya" lugg, så fruktansvärt kort att den nästan stod rakt ut. Jag var tvungen att kila in till stan och köpa ett diadem för att få bort den. Varje dag skulle jag fått ta nytta av min didaem och alltid ha håret uppsatt, tills det en dag var tillräckligt långt för att kunna visas för allmänheten igen. Jag skulle inte stått ut.
Jag grät och grät och grät.. och såg ut som ett luder. Så min mamma kom på den brilljanta iden att åka till en frisörsalong i stan, kanske sätta i extantions i luggen, vad som helst!

Jag kilade ialla fall in till salong Jacobsson i Halmstad och fick tag på en frisörska som trollade fram en fantastisk lugg med sin magiska sax! Hennes knep var att vända luggen, alltså istället för att ha luggen åt höger, så har jag den nu åt vänster! Ny look och exakt som jag ville ha det. Jag känner mig nöjd. <3

jag börjar ångra luggen som fan nu. åhåhåhåhåhååhhåh.
Spännen och klämmor, jag kan inte leva utan er längre.

Jag är kanske inte den bästa bloggerskan här i världen, men med projektarbete som tar livet av mig och dessutom min lilla kära ponny som behöver kätlek varje dag, så tycker jag ändå det är ganska okej. Jag har helt enkelt inte tid eller ork. Och när jag väl har det, så känns det bara meningslöst eller allmänt obetydelsefullt.
 Nu är jag ialla fall hos Jaana, min favvo finne. Hennes fostermamma som ska göra min balfrisyr, har klippt min lugg idag. Blev väl aningens kort, jag hoppas det växer fort.

Helt sjukt. 12 dar till inlämning av alla, ALLA, kläder. 3 veckor till modevisningen. 6 veckor till studenten. Vad hände med tiden egentligen? Jobb? Utbildning?

Imorgon ska vi ialla fall som så många andra dagar bara sitta och sy. Lana helt enkelt. Vi sitter på rad, syr som små asiater, provar kläderna. Sitter halvnakna ( så sjukt varmt i klassrumet dessutom, kill me) Fan, jag kommer sakna vår klass, jag kommer sakna sture.

Idag hade jag prov i religion B, och så är det prov imorgon igen. Jag har ju prov så jag kan gödlsa med det, bonde som jag är. Givetvis sitter jag dagen innan och "pluggar" till det. Som vanligt! Jag har fått en extra vecka, enbart för att jag skulle kunna få ett g på mitt materiallära prov, men smart som jag är så pluggar jag alltid dagen innan! Det har blivit lite en tradition, jag gillar det ändå.
Dessutom är det en månad till modevisningen. En månad. EN JÄVLA MÅNAD! Vart har tiden tagit vägen? Jag hade ju allt under kontroll! Nu måste jag vara vaken och sy  24/7 för att hinna lämna in allt i tid. Det känns helt sjukt. Helt sjukt att det är min tur att springa ut ur sture med min vita klänning. <3

Jag måste påpeka vilken duktig bloggare jag är och vilket händelserikt liv jag har!
Dessutom suger mitt liv oändligt mycket just nu, det känns som jag har förlorat. Igen. Inget känns riktigt värt längre, fasten sommaren väntar kring hörnet.

Helt otroligt vad långfredagar är tråkiga. Så långa, men samtidigt så korta. Lovet har gått så snabbt, jag är inte redo för skolan på tisdag, jag har inte pluggat på provet och jag har inte sytt ett dugg.- ibland känns allt så ovärt. Dessutom sitter man hemma. Min vänstra hand, kitty, har dragit på sig någon bull sjukdom och kommer antagligen inte tillfriskna tills imorgon- då det skulle vart parteeeey.

efter klagomål från mina kära beundrare, så uppdaterar jag nu bloggen. Yay, för mit liv är så händelserikt och intressant.

Idag blir det ialla fall Italiensk glass  med Ted och småsyskon, jag ska för första gången få träffa min yngsta lillasyster, Clara. Som föddes i December förra året. Vi är inte helsyskon, och egentligen inte släkt överhuvudtaget, det är lite invecklat och komplicerat, men vi brukar kalla varandra syskon ändå.

Och dessutom hatr ett helt lov gått, och jag som egentligen längtade efter fredag, för at få träffa A igen, men vissa väljer fotboll och jobb framför den koolaste bröuden (jag, då.., men imorgon skulle vi ses ialla fall. Han har dessutom fått jobb i Varberg och ska nu flytta dit, det kommer suga.

Jag borde inte ha en nykter helg till, vad ska man med det till? Jätteonödigt. Jag hade sjukt roligt igår, förutom att jag glömde mitt leg hemma. Vad tänker man med när man glömmer sitt leg hemma? Man gör inte sånt, då har man nog inte alla indianer i kanoten. Men all cred till vakten på Valentine som kände igen mig och kitty, och slppte in oss efter att jag hade visat studentleg, bankomatkort och busskort (det sista alternativet var för att jag var WAAAAAAAAAJSTEEEEEEEED, kul kul!) vakterna på asian släpper ju in alla tjejer, så där var det inte tur, jag var en i mängden av vimlet av fjortis tjejer - som "glömt sitt leg hemma"

Efteråt sov jag över hos Alexander. Och givetvis skulle vi ta den största taxin hem till honom, för att den stog först och var... störst..?  Sjukt mysigt <3 dock sov han så jävla djupt, tog allt täcke HELA tiden och rullade över på mig hela tiden. Tur för honom att han är söt när han sover.

Modevisningen har blivit framflyttad, vilket resulterar i att jag och jaana måste byta modeller, jaana måste byta bort alla sina modeller, då ingen kunde just den 20 maj. Det känns oerhört trist och jag vill bara skjuta min textillärare. En liten del av mig vill faktskt att hon ska läsa detta, för jag hatar verkligen henne just nu.

Imorgon blir det ialla fall fest hemma hos felicia, sedan blir det B&B, och förhoppningsvis träffar man en viss man ute, det är ju faktiskt hela hans förtjänst att jag går ut. Men först blir det att kolla på hockey och samma man, med min vänstrahand- kitty. <3

Och idag blir det glass, jag och kitty har inte ätit "pinnglass" i år - alltså inte glass man köper i burk. Utan sån glass man köper "styckvis". Så det blir parken och glass med min finaste och bästa vän <3.

Och faktum är, att jag har kameran med mig :3 Vi har ju dragit slutsatsen om att vi inte har ett enda kort tillsammans där vi är nyktra. Alla bilder är festbilder. Men idag ska det bli ändrat!

Och som sagt och citerat från Säkert!-

Vi kommer att dö samtidigt du och jag.

Plötsligt känns allt lätt igen, solen lyser (kanske inte för tillfället, höhö), fåglarna kvittrar, gräset har börjat växa, jag har börjat med min andra korsett, kollektionen blomstrar!
Jag är faktiskt lycklig även fast jag hade nationellt prov i svenska b idag. Sug gick det, kan jag meddela.
Jag förstår inte, så onödigt prov att ens utföra. Det enda som kommer räknas i betygen är om det går sug.


Och idag har jag för första gången på 7 veckor suttit på hästryggen igen! Inte min egna häst, han är fortfarande dålig. Men Diera var fin som få.
Jag förstår inte hur jag har klarat mig utan att rida så länge nu. När jenny bad mig rida hennes häst så började det faktiskt pirra i magen, helt sjukt. Den känslan har jag tagit förgivet innan, och det känns som att 7 veckor bara har gått till spillo. Äntligen ska jag få börja rida igen! Och redan på söndag är hon min för en dag igen. <3
Fina, fina Diera <3