Vid protesfabrikens stängsel.
I natt har jag äntligen kunnat sova.
Det var ett tag sedan jag kunde det,
mardrömmar och ångesten jagar mig,
säger att allt som hände var mitt fel
att jag kunde gjort något åt det
och att han inte var sjuk alls,
fast jag vet att han höll på att dö av smärtor.
Försöker verkligen se livet från den ljusa sidan
men det är svårt just nu.
Det var ett tag sedan jag kunde det,
mardrömmar och ångesten jagar mig,
säger att allt som hände var mitt fel
att jag kunde gjort något åt det
och att han inte var sjuk alls,
fast jag vet att han höll på att dö av smärtor.
Försöker verkligen se livet från den ljusa sidan
men det är svårt just nu.
Kommentarer
Postat av: maja
Jag tror att meningen med livet är att känna just sorg och ångest, då uppskattar man mer de få tillfällen man får vara lycklig och ångestfri. Typ efter en förpackning oxascand (eller hur det nu stavas).Håll ut och simma lugnt, jävulen finns mitt ibland oss. Okej, fan vad icke uppmuntrande jag var där, men jag försöker!
Trackback
